Hej allesammans!
När jag cyklade hem från fiolen och sången, kände man att hösten var på väg, jag tyckte till och med att de luktade höst i luften. Här kommer en fin dikt som jag hittade i en bok:

Var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där. Vi ser ju inga stjärnor där intet mörkret är.

I  ljusa irisringen du bär en mörk pupill, ty mörkt är allt som ljuset med bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där, var inte rädd för mörkret, som ljusets hjärta bär.

Av: Erik Blomberg 

Jag själv förstod inte riktigt den här dikten, men jag tyckte den lät fin, hihi....

Gullig?

Tjingeling/IDA